fredag 31 december 2010

Musikåret 2010

Nu till den sista instansen, musik.
Det är inte alltid lätt att komma ihåg allt som har varit nytt för året, men jag hoppas att jag har fått med det viktigaste.

Bästa album 2010:
Josh Groban - Illumination

Bästa händelserna inom musiken 2010:
Jag upptäckte dansken Rasmus Seebach. Aldrig har dansk musik låtit så bra. Han är helt underbar! Och texterna får en att bli kär i honom.

Sämsta händelserna inom musiken 2010:
Det allra värsta var att konserten med John Mayer i Danmark, som jag skulle gå på, blev inställd på grund av sjukdom. Det var en grym besvikelse. Jag var bara minuter från att åka iväg när jag läste det på internet. Måtte han komma igen och verkligen ge av sig själv och sin musik! Och att jag då får chansen att se honom.

Nu är det drygt en halvtimme kvar av 2010.
Må ni alla få ett bra 2011!
GOTT NYTT ÅR!!!

Filmåret 2010

Jag tror faktiskt inte att jag har sett så många filmer i år. Åtminstone inte som varit producerade i år. Sen vet jag inte om alla jag nämner är från slutet av 2009 eller från 2010, men men.

Bästa filmerna 2010:
Despicable Me & How To Train Your Dragon
Bästa tv-serien 2010:
Nikita

Sämsta filmen 2010:
Armored

Bästa händelserna inom film och tv 2010:
En hel del intressanta animerade filmer kom. Det utbudet var nästan bättre än spelfilmerna.
Årets julkalender "Gyllene Knorren" var den bästa på väldigt länge och det tackar vi för.
Något bra som hände med tv-serierna var att Shane West åter kan ses i rutan. Det var längesen! Och serien ("Nikita") är bra. Jag fick en Dark Angel känsla när jag såg trailern, men riktigt så är den inte. Så toppenbra kommer den aldrig bli, men där finns likheter och denna serien är faktiskt bra.

Sämsta händelserna inom film och tv 2010:
Även om tv-serien "Chuck" fortfarande är bra, så är den inte längre lika bra. Det känns som den har tappat något.

Konstigaste händelsen inom film 2010:
Vad hände med premiären av filmen "I Love You Phillip Morris"? Den försenades gång på gång i USA och hann till och med sluta visas här. Varför hände detta? Jag tycker allt kring den filmen verkar väldigt märkligt. Men jag vill se den. Den verkar bra.

Mitt bokår 2010

Även detta år listar jag listar jag höjdpunkterna inom böcker, film och musik. Självklart tar jag också med vad som inte var höjdpunkter. Och allt detta är självklart bara mina åsikter.

Detta året börjar jag med böckerna jag har läst. Vill ni veta mer om hur jag har tänkt när jag lade upp detta tema kan ni läsa om vad jag skrev 2008.

Under detta året har jag läst 16 böcker, plus en vid var årsskifte. Den senaste har jag inte läst ut ännu, men jag tar med den ändå eftersom jag rätt tidigt kunde bygga mig en mening om den.

Bästa böckerna 2010:
Sense and Sensibility - av Jane Austen
The Phantom of the Opera - Gaston Leroux (omläst, men alltid lika bra)
Where Rainbows End - Cecelia Ahern
If You Could See Me Now - Cecelia Ahern
The Gift - Cecelia Ahern

Sämsta boken 2010:
H.R.H. - av Danielle Steel

Nu står inte böckerna i någon speciell ordning. Men skulle de göra det hade nog "Where Rainbows End" varit överst. Den talade till mig på ett alldeles speciellt sätt.
Sämst i år var bara en, och det är den jag inte har läst ut ännu för att den är så dålig. Författaren repeterar sådant hon nyss berättat och avbryter konversationer väldigt konstigt. Den boken var en grym besvikelse! Jag hoppas bara jag tar mig igenom den snart så att jag kan läsa något bra.

Groban's Garden I & II

Josh Groban är så fantastiskt rolig så ni anar inte om ni inte tar er tid! De som inte gillar hans musik tror att han är lika allvarlig som musiken, men det är så långt från sanningen. Han är grymt rolig och spexig. Nu under kvällen hittade jag dessa två videor som är exempel på hans roliga kreativitet. Förhoppningsvis kommer det fler!

Så se och skratta. Det gjorde jag och min syster.



fredag 24 september 2010

Söta små trädgårdstomtar

Detta är en film jag verkligen vill se! När jag först bara hade sett hur figurerna ser ut tyckte jag att de var så söta! Och nu efter trailern måste jag bara se den. Den verkar jätterolig...och söt så klart. Kreatörerna verkar ha blitt inspirerade av Toy Story tycker jag. Det med att trädgårdstomtarna lever sina egna liv när inte människorna ser på och de verkar inte visa människorna riktigt heller.

Se trailern! Ni kommer säkerligen också bli sugna på att se filmen.

söndag 29 augusti 2010

Dagens bild: Alison i Underlandet



Denna hittade jag nyss när jag gjorde en bildsökning på Alison Sudol, sångerska i A Fine Frenzy. Jag tycker ljuset är så himla fint i den. Det blir en drömsk bild utav den. Och Alison ser ut lite som ett sagoväsen, som hon så ofta gör. Vackert!

lördag 17 juli 2010

Dagens bild: Enkla John tillbaka?


Denna bilden talar mer för sig själv än vad jag kan tala för den. Det ser ut som att John som inte orkar bry sig om sitt utseende, utan bara bryr sig om musiken är tillbaka. Hoppas det är så! Bilden gör mig i vilket fall som helst varm om hjärtat. Han är så vacker!
If you want more love, why don't you say so?
I want more love.

Var är mina majskorn?!

Nu går jag ut med en fråga till alla runt om i Sverige. Har ni Parrots Spanish Corn i affärerna bland naturgodiset? Det ser ut såhär och är jättegott. Det är mitt favoritsnack till när jag slukar böcker. Problemet är att det har inte funnits på Konsum på jättelänge, dels för att de verkar ha bytt leverantör av naturgodis, och dels för att det mesta verkar försvinna därifrån. På ICA Kvantum har jag nog aldrig sett det, och på MAXI gapar det tomt. Men vid två sällsynta fall har jag hittat en ensam påse kvar. Hur kan det komma sig? Hittar de gamla som de hänger upp men Parrots har slutat tillverka det? Så kan det väl inte vara? Produkten finns ju fortfarande på deras hemsida. Därför undrar jag om ni har det i era mataffärer eller om alla här bara är emot mig och tar bort mina favoritprodukter som det så ofta känns som de gör :P

söndag 27 juni 2010

Dagens bild: Emily pussar på sin fästman



Awwww!! Titta vad söta de är ihop!
Roliga John Krasinski och supersöta Emily Blunt.

lördag 26 juni 2010

Dagens bild: Blivande mamma Alicia



Nu vågar Alicia Keys visa sin mage där hennes första bäbis växer. Hon ser så söt och glad ut på denna bilden.
Jag tror att hon kommer bli en jättebra mamma. Hon verkar vara en person med ett fullt hjärta som bryr sig. Se bara på hennes "Keep A Child Alive" organisation.

måndag 21 juni 2010

19 juni 2010 - En Historisk Dag

Och så äntligen fick Kronprinsessan sin Prins och de levde lyckliga i alla sina dagar.

Så hoppas jag att historian slutar. Jag hoppas att de får leva ett långt och lyckligt liv.

Jag missade faktiskt vigseln eftersom jag jobbade den dagen. Men allt från kortegen till valsen såg jag. Och vigseln fick jag inspelad, så den såg jag dagen efter.

Vilken fin tillställning! Lyckan gick inte att ta miste på. Lyckan sken i båda gemålernas ansikten och de smittade av sig så att man själv kände en stor ljuspunkt inne i sitt hjärta.
Det var så fint att de delade med sig så mycket av sin dag.

Det var så charmigt när Daniel grät i kyrkan. Då släppte allt och han var bara lycklig!
Och på tal om charmigt, det var ett bra val med brudnäbbar. De var så duktiga och söta! Speciellt lilla Prins Christian av Danmark. Han är ett charmtroll! Och han är så lik sina föräldrar!

Alla talen under middagen var så fina och uttrycksfulla. Det som satt sig mest i minnet var när Kungen sa till Victoria hur han trodde på henne och hur trygg han kände sig med att veta att hon sedan kommer ta över hans jobb. Man märkte verkligen hur stolt han är.
När man pratar om minnesvärt kan man inte glömma Daniels tal. Han hade allt memoriserat, vilket i sig var väldigt imponerande. Och att han valde att ta en viss del på engelska var så fint! Det var så att verkligen alla skulle förstå hur fantastisk och romantisk Victoria är! Att skriva ett brev för varje dag i en månad då man inte ses... Alltså, det är så fint så jag vet knappt var jag ska ta vägen. Och att han sedan sa att han älskar henne. Det var taget direkt från hjärtat och han struntade i att där var flera tusen gäster och flera tv-kameror. Han talade från sitt hjärta och vågade vara blödig.

Jag hoppas att jag får se Kronprinsessan Victoria vid tronen en dag.
Jag tror hon kommer bli en fantastisk regent.


(Onödigt negativa kommentarer kommer raderas. Jag har fått nog av negativt tjafs kring bröllopet.)

lördag 5 juni 2010

Snapphanarnas historia i bok

Nu är "Sveriges Historia" slut...för denna gången i alla fall. Serien som gick på TV4 var riktigt intressant. Den tog upp sådant man inte visste och som var väldigt intressant att veta. Jag ser fram emot en ny säsong, men den kommer väl inte förrän senare i år.

Jag sökte lite på internet på Dick Harrison och fann att han har skrivit en del böcker. De kan säkert vara intressanta, men i detta fallet sökte jag främst om han hade skrivit om Skånska kriget, men det verkar inte så. Däremot hade han skrivit förordet i en bok om Snapphanar av Kim Hazelius. Den kan nog vara intressant om den är sanningsenlig. För jag har inte kommit underfund med om den är en påhittad roman eller inte. Den heter "De kallades snapphanar: friskyttar, rövare och bondeuppbåd".

Samtidigt som den nog är intressant och spännande så lär man sig om sin historia. Och jag är väldigt intresserad av snapphanar efter alla påhittade saker jag har fått lära mig.
Jag vill ha den boken.

tisdag 1 juni 2010

Stackars sjuklingen

Jag läste nyss att de två kommande konserterna i Holland också är inställda. John mår inte alls bra. Man kan undra om det är halsen, rent allmänt eller kanske stress att ha tagit på sig så mycket. Han har ju väldigt många spelningar i år.
Stackare. Hoppas han blir frisk och kry snart. Och jag hoppas innerligt att han kommer tillbaka så man slipper lösa in biljetten. Jag vill ju se min älskling!

måndag 31 maj 2010

Konserten ikväll är inställd

Nu skulle jag varit på väg till Danmark. Trots alla motgångar skulle jag vara på väg till min besvarade kärlek; John Mayers musik. Men en halvtimme innan jag skulle åka kollade jag på internet. Jag såg inte vad jag hade väntat mig. Där stod att konserten ikväll är inställd för John har blivit sjuk. Fy vad tråkigt alltså! Efter alla problem så kunde jag ju ändå till konserten och så ska den vara inställd. Det orättvisa är att den extra konserten som blev tillagd efter var föra. Så de som inte var lika snabba fick gå på sin konsert igår. Det är så orättvist!!
Men sjukdom kan ingen rå över. Jag hoppas bara att John bokar ett nytt konsertdatum så man kan få se honom ändå. Jag får offra en till arbetsdag, men om jag få se honom är det självklart värt det.

Någon mer som skulle sett honom ikväll? Kom hit och beklaga dig så kan vi sörja tillsammans ;)

söndag 16 maj 2010

Dagens bild: Tänkande Sanoe


Denna lite melankoliska bilden på Sanoe Lake hittade jag tidigare idag. Jag blir alltid lika glad när jag hittar någon ny bild på henne, för det är inte det lättaste. Ni kan själva göra en sökning och se hur ni lyckas. Jag är superstolt över min samling på 317 bilder :)
Jag tycker hon är en skönhet med ett annorlunda utseende och från vad jag har sett (Blue Crush) är hon även en bra skådespelerska och surfare.

lördag 8 maj 2010

Är gelsadlar hårda?

Nu behöver jag mina cyklande läsares hjälp.
Jag har fått ordinerat att jag ska ha en cykelsadel som är bred och mjuk. Nu har jag införskaffat en bredare sadel och känner att jag sitter på mina sittben. Men den känns hård. Visst, de ska ju inte vara supermjuka för det är inte bra. Men jag valde en med gel, för jag har hört att de ska vara bra. Nu är frågan, hur ska de kännas? Jag tycker den borde kännas mjukare än vad denna gör. Nu har jag visserligen bara varit ute på en runda, men ändå.
Dessutom kände jag på mer påfrästning i både rygg, armar och knän. Så något fel är det. Om det är sadeln eller denna sadeln på min gamla cykel, det vet jag inte.
Om någon har testat gelsadlar vill jag hemskt gärna höra era upplevelser av dessa.

onsdag 28 april 2010

Dagens bild: Med huvudet på sne...



Jag är inte så aktiv på internet nuför tiden. Efter en datorskärms krasch och en dator krasch och sysselsättning om dagarna finns det inte lika mycket tid för att sitta framför datorn. Inte heller ork. Men nu tar jag mig lite tid för ett kort inlägg. Det enda jag kunde komma på att säga, var just detta. Så därför delger jag istället en bild jag hittade idag. Jag tycker Shiri Appleby ser väldigt söt ut på den. Inga snygga kläder från midjan ner. Jag tycker byxdressar ofta ser knäppa ut. Men överdelen passar. Jag gillar mest bilden för att hon ser så söt ut.

tisdag 16 mars 2010

Dagens bild: Paret visar sig tillsammans


Jag tycker att Alicia Keys och John Mayer hade varit ett jättesött par. Så när det kom ut att Alicia hade haft en pojkvän i flera år blev jag besviken eftersom jag hoppades på John. Ja, inte jättebesviken kanske, men ändå. Bilden som ni ser är på hennes pojkvän (eller fästman, jag vet inte om uppgifterna om en förlovning är sanna) Swizz Beatz. Och jag måste säga att hon ser kär ut. Det är en jättesöt bild och de är ett gulligt par.
Hennes hår är så fint på bilden. Jag vill ha lockigt, tjockt hår!

lördag 13 mars 2010

Hollow eller Manboy



Jag har inte tittat på Melodifestivalen alls i år. Det börjar bli min lilla tradition. Men jag såg när Peter Jöback sjöng sitt bidrag och jag tyckte det var helt fantastiskt bra. Så då bestämde jag mig för att jag tyckte att han skulle vinna.

Så ikväll tänkte jag att jag skulle se finalen och höra alla bidragen och se vad han tävlande emot för låtar. Självklart så fanns det ingen som kunde mäta sig med Peter Jöback. Han har den bästa rösten och sjunger med en sån känsla och inlevelse. Och låten känns lite musikalinspirerad. Det är sånt här han ska sjunga!

Men jag förstod att han inte skulle vinna. Men att han skulle få så dåliga poäng trodde jag inte. Varför? VARFÖR har svenska folket och juryn sån dålig smak? Jag säger bara, tack Göteborg! Ni gav honom en tia iallafall.

Om inte Jöback skulle vinna hoppades jag mest på Eric Saade faktiskt. Det är en låt som fastnar (tro mig, jag har haft den på hjärnan hela dagen) så på så sätt hade den varit värdig att vinna. Den är liksom en dänga, en schlagerdänga ;) Men vann han? Nej, inte han heller. Det blev som alla trodde, Anna Bergendahl. Det var ju en av de sämsta! Vad har folk för smak egentligen? Hon har ju ut och invänd röst! Så kan väl de flesta sjunga. Det är ingen konst. Men låter det så bra? Nej. Det är ingen vacker röst. Det mina vänner skulle jag kalla att ha gröten i halsen. Det är inte skånska, utan det är när man talar ut och invänt på det konstiga sättet (eller i det här fallet sjunger).

Jag tycker det är så pinsamt. Jag skulle så gärna vilja träffa Peter Jöback och säga till honom att han var mycket bättre än vad poängen sa honom. Han var enastående. Jag hoppas att han vet det. Jag hoppas att han inte tar det som ett nederlag. Jag hoppas han tar det på rätt sätt, att smaken är.... delad, minst sagt.

Fel låt vann som vanligt. Öppna öronen och ta in guldskatten vi har i Sverige, Peter Jöback.

fredag 26 februari 2010

Dagens bild: Ellen på vitaminer



Ellen DeGeneres är så fantastiskt rolig! Jag älskar att kolla på hennes talkshow.
Idag fick jag syn på denna bilden som ser så rolig ut. Det är en "bakom kulisserna" bild för reklamen till Vitamin Water Zero. Alla som jobbade med den måste ha haft skoj! Hur kan man inte ha det när Ellen fjöntar runt?
Hoppas att de visar en video av det hela i hennes talkshow någon gång.

tisdag 23 februari 2010

Dagens bild: Undervattens-Drew



Visst är denna bilden cool!? Färgerna och hur de bryts med hjälp av vattnet är så himla snyggt. Drew Barrymore ser ut som en liten havsnymf.

lördag 20 februari 2010

I slutet av regnbågen finns...

Det var ett tag sedan jag skrev en bok recension sist och efter lite tänkande känner jag att jag måste skriva om en bok jag inte läste för alls längesen som var helt underbar.

Boken heter "Where rainbows end", eller "Där regnbågen slutar" på svenska, och är skriven av Cecelia Ahern.
Den handlar om Alex Stewart och Rosie Dunne som är bästa vänner och har varit det sedan de var små. Detta trots att Alex är en kille och Rosie en tjej. I viss ålder märktes det för det var ju lite pinsamt för Alex att ha en tjejkompis, men han kom över det eftersom han insåg själv att hon ändå var bättre än alla hans killkompisar tillsammans.
Boken följer de genom livet, men kanske inte som man tänkt sig. Den följer inte dem i någon traditionell berättandeform, utan hela boken är uppbyggd av deras korrespondens genom vykort, brev, lappar, chatt, e-mail m.m. Det är detta som gör boken så speciell och mysig.

Jag vet inte om det är för att jag älskar brev som jag tycker att denna boken är extra charmig eller om alla skulle tycka det samma som mig, brevälskare eller inte. För som liten brevväxlade jag (vem i min ålder gjorde väl inte det någon gång?) och jag har fortsatt in i vuxen ålder. Jag och min bästa vän skickar fortfarande brev till varandra.
Okej, nu kom jag bort från ämnet lite. För att återvända...

Även om man missar en hel del händelser eftersom man bara får läsa om dem så stör det mig inte. Man läser mellan raderna och meddelanden tar upp allt väldigt bra. Det känns inte som att man missar något.

Det mest charmiga med denna boken var ändå de första kapitlen när Alex och Rosie var 7 år gamla. Författarinnan har till och med bemödat sig att stava fel, som småbarn gör. Och Alex stavar alltid fel på ett ord, som han också gör som vuxen, vilket irriterar Rosie. Men det är så charmigt hur det kommer igen.

Boken är fantastiskt bra och rolig. Under vissa konversationer satt jag och skrattade rätt ut. Men när ett av de roligaste ställena hände när jag läste i sängen och resten av huset sov, då fick jag hålla mig för munnen och tvinga mig själv att vara tyst. Lätt var det inte. Haha!

Man känner igen sig i boken. Händelser som förändrar allt får en att känna sig så hjälplös, men sånt är ju livet. Där finns alltför ofta hinder som ändrar på allt. Hur många vänskaper har inte gått i graven? Hur många kompisar har du kvar från dagis eller småskolan? Tror du att bokens huvudpersoner förbli bästa vänner hela livet?
Läs den så får du veta.

lördag 6 februari 2010

Dagens bild: Shannyn genom fönsterglaset



Nu var det ett tag sedan jag visade upp en bild för dagen. Den här hittade jag idag och tyckte att den hade något speciellt. Den är inte ny, men ny för mig för jag har aldrig sett den innan.

fredag 29 januari 2010

Battle Studies recension

Nu har dett gått ett bra tag sedan jag lovade denna recensionen. Bloggen har till och med hunnit fylla två år! Jag tänkte faktiskt ha skrivit detta på årsdagen, men det var även på den dagen som jag fick min tinitus. Så ja, jag kände mig måttligt motiverad.
Så i min depression där mina öron inte får någon vila, få ni nu recensionen på John Mayer's senaste album, "Battle Studies".
(Håll tummarna för att denna formen av tinitus försvinner så att jag kan njuta av musiken på samma vis igen).

John Mayer - Battle Studies

1. Heartbreak warfare - Jag introducerades till denna låt genom att se musikvideon till den. Jag var inte imponerad. Jag tyckte inte låten var så bra och texten kändes lite löjlig. Men utan vidon slog den till med sin fulla kraft! Den är ju riktigt bra! Okej, på vissa ställen tycker jag texten är lite för dålig för John, men det är alla krigstermer som känns ditplacerade av tvång.
Låten börjar perfekt. Det är en perfekt inledning på en skiva där det låter som en orkester som gör sig redo.
Mitt favoritställe i låten är när han sjunger "Heartbreak" ända från tårna på slutet.
Mina favorit-textrader; "Watch my face as I pretend to feel no pain", "How come the only way to know how high you get me, is to see how far I fall" och "Disappointment has a name, it's heartbreak".
2. All we ever do is say goodbye - På något sätt har han fått sin röst att låta ännu mer sensuell i denna låten, speciellt i refrängen.
Denna låten känns lite som "Room for Squares" eran förrutom (här kommer det igen) refrängen. Men jag kan inte riktigt säga varför.
Min favorit-textrad: "I love you more than songs can say".
3. Half of my heart (with Taylor Swift) - Taylor Swifts röst passar bra ihop med John's på denna låten. Det är ju inte mycket hon får vara med, men hur många har fått vara med på ett av hans album så mycket? Nej, precis. Ingen.
Det är en fin låt med en liten sagoboks känsla i texten.
Mina favorit-textrader; "I was born in the arms of imaginary friends" och "Half of my heart is a shot gun wedding to a bride with a paper ring".
4. Who says - Denna låten är mer naken. Där är mer röst. "Man har John hemma hos sig" -känsla. Denna känns också som om den kunde ha skrivits på den gamla goda "Room for Squares" tiden.
Min favorit-textrad: "Who says I can't be free".
5. Perfectly lonely - Denna låten var den som grep tag om mig hårdast under första lyssningen. Varför? Jag satt i bilen med gråten i halsen när jag hörde texten han sjöng. Det kändes som att den var skriven för mig, att det är så jag ska tänka.
Sticket i låten är så vackert! Låten inger ett sådant hopp och man känner att allt kommer bli bra.
Mina favorit-textrader; "A simple little kind of free", "I'm perfectly lonely, 'cause I don't belong to anyone and nobody belongs to me" och "I'll have to thank the wrongs that led me to a love so strong".
6. Assassin - Detta är den absolut bästa låten, musikmässigt, på albumet. Wow, säger jag bara! Den börjar tyst och fint, lite olycksbådande. Sen sätter basen igång och John börjar sjunga. Det är sådana underbara känslor i musiken! Jag fullkomligt älskar den! Refrängen känns så "sassy" (kommer inte på något bra svenskt ord för att beskriva det), skitfräck! Sen slutar den lugnt igen. Denna låt måste ni bara höra, för den är så fantastiskt uppbyggd. Så snygg!
Texten gillar jag inte lika mycket. Det känns som allt gavs åt musiken, sen fick texten vara som den blev, alltså inte helt perfekt (för kass är den inte).
Mina favorit-textrader; "Her head is heavy on me, she's sleeping like a child" och "Should have turned around and left before the sun came up again, but the sun came up again".
7. Crossroads - Detta tycker jag är den sämsta låten på hela skivan. Vilken tur då att det inte är ett JM original. Haha! Denna känns liksom rätt slätstruken och tråkig. Röstarret låter inte helt snyggt.
8. War of my life - Jag tycker att introt till denna låten är så fint. Sedan gillar jag också bastrumman efter refrängen som låter som hjärtslag. Det passar så bra till denna låten.
Låten har mycket rörelse och den är så finstämd.
Mina favorit-textrader; "Come out angels, come out ghosts. Come out darkness, bring everyone you know. I'm not running and I'm not scared", "I've got a hammer, and a heart of glass. I gotta know right now which walls to smash" och "All the suffering and all the pain, never left a name".
9. Edge of desire - Detta är den bästa låten, textmässigt. Jag älskar texten till denna låten så otroligt mycket! Den sätter sig fast på ett bra sätt och är sprängfylld med känslor. Den sista refrängen är den mest laddade och är så otroligt bra!
Däremot har jag en textrad jag har problem med. Eller, problem och problem, men den känns inte helt rätt. Jag syftar på "I want you so bad I'll go back on the things I believe". För det ska man inte behöva göra. Då är det verkligen fel person att förälska sig i, om man förkastar det man tror på, sina drömmar. Det låter så tragiskt.
Mina favorit-textrader; "Love is really nothing but a dream that keeps waking me", "There I just said it, I'm scared you'll forget about me" och "Think I'll sleep in my clothes on the floor".
10. Do you know me - Jag tycker det är alldeles för lite text i denna låten. Det är väldigt synd, för musiken är fin. Den känns lite som en vaggvisa.
Min favorit-textrad: "A feather in my hand, a flower in your hair".
11. Friends, lovers or nothing - Denna låten har lite "Continuum" känsla över sig. Jag tänker lite på "In repair" av någon anledning.
Gitarrslingan mellan verserna är så bra och trallvänlig. Den satt sig redan efter en lyssning.
Mina favorit-textrader; "I'd be pouring tears into your drying eyes" och "Think we'll never fall into the jealous game? The streets flood with blood of those who felt the same".