Jag vet inte om ni vet om att jag gillar The Motorhomes musik väldigt mycket. Tyvärr är de inte en grupp längre. Det är väldigt synd. Speciellt eftersom jag först nu har fått höra mer av deras musik.
Alla kommer väl ihåg deras genombrott låt "Into the Night"? Musikvideon till den var så hemskt sorglig. Jag kan inte hålla gråten borta när jag ser den. Det skär i mitt hjärta. Den är hemskt vacker.
Så idag ville jag se på några av deras andra videor och kikade då in på YouTube. Vad ser jag då? Att videorna faktiskt är officielt upplagda och att de blev medlemmar där i augusti förra året. Men då hade de varit splittrade i många år så hur kommer det sig? Har de blivit ett band igen och ska släppa nytt? Jag tror inte det, men det hade varit hemskt roligt. Jag undrar bara varför de är så pass nya medlemmar med en grupp som ej finns.
I en av kommentarerna stod det att om man ville kolla vad sångaren gjorde nu kunde man kolla upp honom på MySpace, så det gjorde jag.
Om ni söker på MySpace Music på namnet Mattias Edlund (eller klickar på hans namn här) kommer ni till hans sida. Där finns tre fina låtar upplagda. Han har alltså inte slutat med musiken men det är ju inte musik som når så många öron kanske. Men jag är hemskt glad över att ha hittat hans sida så jag kan lyssna på lite nytt. Han har en fin och speciell röst och skriver så fina låtar.
Tack och lov för MySpace :D
(Om ni lyssnar på Mattias låtar vill jag hemskt gärna höra vad ni tycker. Och berätta då gärna också om ni gillade The Motorhomes sen innan eller hur det ligger till. Sånt är alltid kul att veta)
söndag 29 juni 2008
fredag 27 juni 2008
MySpace uppdaterat med konsertbilder
Nu har jag äntligen kunnat lägga upp min blogg om John Mayer konserten på MySpace. Jag skrev den två gånger men den raderades så jag har varit jävligt irriterad. Idag skrev jag allt i Word så att jag säkert skulle ha det så jag slapp skriva om fler gånger. Som tur var funkade det denna gången men jag vet inte om det blev så bra skrivet. Inte alls så bra som första i alla fall men det är ju försvunnet.
Nu kan jag tydligen inte länka dit för det verkar vara något problem med min sida. Jag kan logga in och så men startsidan funkar inte. Förhoppningsvis gör den det snart igen och då kan ni läsa och även kolla på ett par bilder från konserten.
Länken har ni här i kolumnen längst till höger bland länkar som är värda att besöka.
Nu kan jag tydligen inte länka dit för det verkar vara något problem med min sida. Jag kan logga in och så men startsidan funkar inte. Förhoppningsvis gör den det snart igen och då kan ni läsa och även kolla på ett par bilder från konserten.
Länken har ni här i kolumnen längst till höger bland länkar som är värda att besöka.
söndag 22 juni 2008
John är solen i mitt liv
Vad passar bättre som 50:e inlägg än ett inlägg om John Mayer konserten? Ja jag vet då inget bättre. Jo. Det skulle väl isåfall vara om det var mer än bara en konsert (om jag hade träffat honom och fått snacka med honom).
Den 20 juni. Midsommarafton. Det var vanligt midsommar väder. Regnet hotade och på väg mot bron öste det ner och det åskade också. Man började nästan bli lite orolig att de skulle stänga bron, men den var öppen denna gången.
När vi var utanför stället han skulle spela gick vi först och kollade baksidan för det kändes mer som en konsertingång, men det var det ju så klart inte. Annars hade vi varit först där. Hahaha!! Så vi fick gå in genom hotellets entré, vilket kändes lite lustigt. Vi ställde oss i kö och jag tyckte det kändes bra. Vi stod inte jättelångt från dörrarna så jag trodde vi skulle komma in rätt snabbt. Trodde jag ja... När jag visade min biljett blev jag stoppad och den sura tanten sa åt mig att gå till sidan. Jag sa till min syster som kom med mig och sen såg jag skylten på dörren att det var insläpp en halvtimme tidigare för fan-club medlemmar. Jaha. De kunde väl haft en skylt längre fram så man såg bättre kanske?
Så efter cirka en halvtimme kom vi in. Där var så många vakter som skulle kroppsvisitera, kolla väskor och biljetter men jag fick en kille som bara tittade på mig snabbt och sen kunde jag gå in. Jag och min syster fick själva gå till en som läste av biljetterna så vi hade nog fan kunnat komma in utan någon. Haha!! Duktigt gjort av dem.
Eftersom nästan alla i publiken helt plötsligt var med i John's fan-club så var det rätt fullt närmst scenen på golvet så klampade jag och Sarah upp på en av balkongerna och hittade två bra platser längst ner, närmst scenen. Det var nästan så man trodde de var abonerade för där satt folk på sämre platser, men inte där. Men vi fick sitta där hela konserten som tur var.
Jag har inte så mycket att säga om förbandet. De var helt okej men jag kunde nästan inte höra ett enda ord av vad de sjöng, så jag vet inte vad texterna handlade om.
Men jag vill ge en klapp på ryggen till en av sångarna som efteråt själv hjälpte roddarna med all deras utrustning.
När de rullade ut mattorna på scenen, då började det bubbla inombords. John Mayer var på väg.
Jag var besviken på att jag inte kom närmre men sekunden man såg hans siluett avteckna sig på scenen kände jag bara kärlek. På något konstigt sätt kände jag det som att jag kände honom lite eftersom jag har sett honom på riktigt en gång innan. Men samtidigt så var det som "Wow! Här kommer denna gudomliga mannen" och så såg man stjärnor överallt. Tihi!
Han körde riktigt många låtar. Många fler än när jag såg honom sist. Och hur kan man vara missnöjd med det? Det kan man bara inte. Dessutom gjorde han alla låtarna skitbra med äkta känsla. Som han själv sa så borde han fan inte göra annat än att spela musik.
Även jag har tyckt han har ändrats en hel del, men när han stog där... Han var exakt samma person som för fem år sedan fast med en mer tränad röst, större skara fans och ett annat och större band som backade upp honom. Han körde ju till och med sin genombrotts låt "No such thing". Det var kul! Jag är glad att han inte körde "Your body is a wonderland" och att publiken inte skrek att han skulle köra den för då hade han aldrig kommit tillbaka till dessa krokarna igen. Hehe..
Det var riktigt kul att höra hans bluesversion av Duffy's hit "Mercy". Och vad än folk säger så var "Say" en bra avslutning. Varför skulle den inte vara det? Den avslutar en film så nog passar den bra att avsluta en konsert med. Och den är jättebra.
Låtar jag blev mest glad att höra: "Belief", en av mina absoluta favoriter. Sen var det kul att få höra "No such thing" igen och förstås JM3 låten "Good love is on the way". Sen gillade jag att han spelade "Clarity" där han sjunger "so much sacred in the month of June" för det passade så bra med dagen.
Låt jag önskar han hade spelat: "Slow dancing in a burning room". Jag vill så gärna höra den live!!!
I publiken fanns det en tjej med en skylt som jag störde mig på. Det stod "I've never been hugged" på den och jag tyckte det var så löjligt. Jag tror även John tyckte den var det för han ignorerade den ett bra tag tills han kände sig tvungen att säga något. Han sa att hon borde ta upp det med någon annan, för är det sant så har hon ett seriöst problem. Men hon menade säkert att hon aldrig blivit kramad av en kändis och nu trodde hon att han skulle springa ut till henne och göra det men icke, sa han. Men vet ni vad han gjorde? Något av det roligaste, knäppaste och sötaste jag har sett. Han "blew her a hug". Som en slängkyss fast...ja, en kram. Hahaha!! Så sa han bara "Oh yeah, I did. I just blew a hug". Så underbart! Det är John, det ^_^
Två killar i publiken hade med sig sina gitarrer och fick dem signerade. Den ena tog till och med John och spelade på! Fy vad coolt! Ägaren hade tydligen själv målat den och John var riktigt imponerad. Det var annorlunda men riktigt kul att se. Fy vad avundsjuk den andra måste ha varit. Han fick bara autografen.
Sen snackade John om tre viktiga steg hur man lever ett lyckligt liv. Jag önskar jag kom ihåg en av fraserna som var så bra, men jag kommer inte ihåg den riktigt. Attans.
Men ungefär såhär såg reglerna ut (hittade dem i en dansk artikel)
1. Man ska omge sig med människor som man gillar och får en att må bra. De som får en att må dåligt behöver man inte ha i sitt liv.
2. Man ska ta chanser och tro på dem.
3. Man ska göra de båda stegen dag efter dag ända tills man dör.
Man får alltid lite av hans insikter när man är på en konsert verkar det som. Hihi! Det är inte helt fel.
För första gången fick jag höra John's ena gitarrist, David Ryan Harris med. Han har ju en jättefin röst! Så nu har jag lyssnat på låtarna på hans MySpace och blivit hans vän. Han är väldigt bra så det är dagens musiktips ;)
Kvällen var helt underbar. Jag kom på mig själv med att bara sitta och le. Jag hade svårt att klämma ihop läpparna. Haha!!
Det var synd bara att Dela (David LaBruyere), John's gamla basist inte var med. Ingen verkar veta varför heller. Jag var väldigt säker på att han skulle vara där men nu ska han inte ens vara med på USA turnén. Hoppas inte han är borta för något dåligt har hänt bara.
Detta var väl det mest viktiga som jag kommer ihåg. Tyvärr glömmer man så mycket när man väl sitter här och ska berätta. Det kommer i efterhand. Men jag kommer även blogga om konserten på engelska och då kanske jag kommer på något mer. Ni kan läsa om det på mitt MySpace, great_indoors och där kommer även finnas ett par bilder när jag orkar skriva och lägga upp dem där.
Den 20 juni. Midsommarafton. Det var vanligt midsommar väder. Regnet hotade och på väg mot bron öste det ner och det åskade också. Man började nästan bli lite orolig att de skulle stänga bron, men den var öppen denna gången.
När vi var utanför stället han skulle spela gick vi först och kollade baksidan för det kändes mer som en konsertingång, men det var det ju så klart inte. Annars hade vi varit först där. Hahaha!! Så vi fick gå in genom hotellets entré, vilket kändes lite lustigt. Vi ställde oss i kö och jag tyckte det kändes bra. Vi stod inte jättelångt från dörrarna så jag trodde vi skulle komma in rätt snabbt. Trodde jag ja... När jag visade min biljett blev jag stoppad och den sura tanten sa åt mig att gå till sidan. Jag sa till min syster som kom med mig och sen såg jag skylten på dörren att det var insläpp en halvtimme tidigare för fan-club medlemmar. Jaha. De kunde väl haft en skylt längre fram så man såg bättre kanske?
Så efter cirka en halvtimme kom vi in. Där var så många vakter som skulle kroppsvisitera, kolla väskor och biljetter men jag fick en kille som bara tittade på mig snabbt och sen kunde jag gå in. Jag och min syster fick själva gå till en som läste av biljetterna så vi hade nog fan kunnat komma in utan någon. Haha!! Duktigt gjort av dem.
Eftersom nästan alla i publiken helt plötsligt var med i John's fan-club så var det rätt fullt närmst scenen på golvet så klampade jag och Sarah upp på en av balkongerna och hittade två bra platser längst ner, närmst scenen. Det var nästan så man trodde de var abonerade för där satt folk på sämre platser, men inte där. Men vi fick sitta där hela konserten som tur var.
Jag har inte så mycket att säga om förbandet. De var helt okej men jag kunde nästan inte höra ett enda ord av vad de sjöng, så jag vet inte vad texterna handlade om.
Men jag vill ge en klapp på ryggen till en av sångarna som efteråt själv hjälpte roddarna med all deras utrustning.
När de rullade ut mattorna på scenen, då började det bubbla inombords. John Mayer var på väg.
Jag var besviken på att jag inte kom närmre men sekunden man såg hans siluett avteckna sig på scenen kände jag bara kärlek. På något konstigt sätt kände jag det som att jag kände honom lite eftersom jag har sett honom på riktigt en gång innan. Men samtidigt så var det som "Wow! Här kommer denna gudomliga mannen" och så såg man stjärnor överallt. Tihi!
Han körde riktigt många låtar. Många fler än när jag såg honom sist. Och hur kan man vara missnöjd med det? Det kan man bara inte. Dessutom gjorde han alla låtarna skitbra med äkta känsla. Som han själv sa så borde han fan inte göra annat än att spela musik.
Även jag har tyckt han har ändrats en hel del, men när han stog där... Han var exakt samma person som för fem år sedan fast med en mer tränad röst, större skara fans och ett annat och större band som backade upp honom. Han körde ju till och med sin genombrotts låt "No such thing". Det var kul! Jag är glad att han inte körde "Your body is a wonderland" och att publiken inte skrek att han skulle köra den för då hade han aldrig kommit tillbaka till dessa krokarna igen. Hehe..
Det var riktigt kul att höra hans bluesversion av Duffy's hit "Mercy". Och vad än folk säger så var "Say" en bra avslutning. Varför skulle den inte vara det? Den avslutar en film så nog passar den bra att avsluta en konsert med. Och den är jättebra.
Låtar jag blev mest glad att höra: "Belief", en av mina absoluta favoriter. Sen var det kul att få höra "No such thing" igen och förstås JM3 låten "Good love is on the way". Sen gillade jag att han spelade "Clarity" där han sjunger "so much sacred in the month of June" för det passade så bra med dagen.
Låt jag önskar han hade spelat: "Slow dancing in a burning room". Jag vill så gärna höra den live!!!
I publiken fanns det en tjej med en skylt som jag störde mig på. Det stod "I've never been hugged" på den och jag tyckte det var så löjligt. Jag tror även John tyckte den var det för han ignorerade den ett bra tag tills han kände sig tvungen att säga något. Han sa att hon borde ta upp det med någon annan, för är det sant så har hon ett seriöst problem. Men hon menade säkert att hon aldrig blivit kramad av en kändis och nu trodde hon att han skulle springa ut till henne och göra det men icke, sa han. Men vet ni vad han gjorde? Något av det roligaste, knäppaste och sötaste jag har sett. Han "blew her a hug". Som en slängkyss fast...ja, en kram. Hahaha!! Så sa han bara "Oh yeah, I did. I just blew a hug". Så underbart! Det är John, det ^_^
Två killar i publiken hade med sig sina gitarrer och fick dem signerade. Den ena tog till och med John och spelade på! Fy vad coolt! Ägaren hade tydligen själv målat den och John var riktigt imponerad. Det var annorlunda men riktigt kul att se. Fy vad avundsjuk den andra måste ha varit. Han fick bara autografen.
Sen snackade John om tre viktiga steg hur man lever ett lyckligt liv. Jag önskar jag kom ihåg en av fraserna som var så bra, men jag kommer inte ihåg den riktigt. Attans.
Men ungefär såhär såg reglerna ut (hittade dem i en dansk artikel)
1. Man ska omge sig med människor som man gillar och får en att må bra. De som får en att må dåligt behöver man inte ha i sitt liv.
2. Man ska ta chanser och tro på dem.
3. Man ska göra de båda stegen dag efter dag ända tills man dör.
Man får alltid lite av hans insikter när man är på en konsert verkar det som. Hihi! Det är inte helt fel.
För första gången fick jag höra John's ena gitarrist, David Ryan Harris med. Han har ju en jättefin röst! Så nu har jag lyssnat på låtarna på hans MySpace och blivit hans vän. Han är väldigt bra så det är dagens musiktips ;)
Kvällen var helt underbar. Jag kom på mig själv med att bara sitta och le. Jag hade svårt att klämma ihop läpparna. Haha!!
Det var synd bara att Dela (David LaBruyere), John's gamla basist inte var med. Ingen verkar veta varför heller. Jag var väldigt säker på att han skulle vara där men nu ska han inte ens vara med på USA turnén. Hoppas inte han är borta för något dåligt har hänt bara.
Detta var väl det mest viktiga som jag kommer ihåg. Tyvärr glömmer man så mycket när man väl sitter här och ska berätta. Det kommer i efterhand. Men jag kommer även blogga om konserten på engelska och då kanske jag kommer på något mer. Ni kan läsa om det på mitt MySpace, great_indoors och där kommer även finnas ett par bilder när jag orkar skriva och lägga upp dem där.
torsdag 19 juni 2008
JM konsert i Köpenhamn imorgon!!
Imorgon är det den stora dagen. Äntligen!! Jag trodde nästan inte att John skulle återvända hit men imorgon gör han alltså det. Hoppas nu vi hittar lättare till stället än när vi letade efter det. Hahaha!!
John Mayer är så sjukt bra live. Hans ansiktsuttryck är to die for! Hoppas jag får se dem på riktigt nära håll. Jag vill ha minst lika bra plats som förra gången jag såg honom.
Hoppas min syster också gillar honom live. Nu kanske hon kan börja gilla honom ännu mer. Fast hon lär väl aldrig bli så galen i honom som jag är.
Hans musik är mitt liv och han är min gud.
Det kommer bli den bästa Midsommarafton i mitt liv! Att få fira den med John är miljoner gånger bättre än med sill och nubbe ^_^
Vem vet? Man kanske träffar någon läsare där ;) Men jag tror knappast man är igenkännlig. Jag hoppas i alla fall att alla som ska dit kommer ha det kul, men ja.... Det är väl klart! Haha!!
John Mayer är så sjukt bra live. Hans ansiktsuttryck är to die for! Hoppas jag får se dem på riktigt nära håll. Jag vill ha minst lika bra plats som förra gången jag såg honom.
Hoppas min syster också gillar honom live. Nu kanske hon kan börja gilla honom ännu mer. Fast hon lär väl aldrig bli så galen i honom som jag är.
Hans musik är mitt liv och han är min gud.
Det kommer bli den bästa Midsommarafton i mitt liv! Att få fira den med John är miljoner gånger bättre än med sill och nubbe ^_^
Vem vet? Man kanske träffar någon läsare där ;) Men jag tror knappast man är igenkännlig. Jag hoppas i alla fall att alla som ska dit kommer ha det kul, men ja.... Det är väl klart! Haha!!
måndag 16 juni 2008
"My Confession" i TPOTO
Jag blev fast i att leta Josh Groban videor på YouTube. Det var bara meningen att jag skulle kolla på när han spelade Guitar Hero med Ellen men sen kollade jag på en massa annat. Så helt plötsligt stötte jag på denna underbara fan video. Det är Josh's låt "My Confession" och filmklipp ur filmen "The Phantom of The Opera". De passar så bra tillsammans. Den låten skulle nästan kunna vara en del av filmen för den berättar bra hur Fantomen känner sig.
Titta på den! Den är väldigt bra gjord. Klippen passar så bra på de olika ställen i låten.
fredag 6 juni 2008
Dagens bild: Ashley Judd's vackra händer
Jag gillar verkligen denna bilden som bara är koncentrerad på Ashley's händer. De är så poetiskt placerade på något sätt. Det känns som att hon är till frids.
Man kan tänka sig att hon sitter där och ler och känner sig avslappnad. Det gillar jag.
Sen är det fint att hon bara har ringar på ena fingret, förlovningsring och bröllopsring. Det ser enkelt och elegant ut.
(Om ni kommenterar och märker att de inte publiceras så är det inte för att jag är elak och inte gillar vad ni har att säga. Jag ska nämligen bort ett tag, så det är därför)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
