Battle Studies recension

Nu har dett gått ett bra tag sedan jag lovade denna recensionen. Bloggen har till och med hunnit fylla två år! Jag tänkte faktiskt ha skrivit detta på årsdagen, men det var även på den dagen som jag fick min tinitus. Så ja, jag kände mig måttligt motiverad.
Så i min depression där mina öron inte får någon vila, få ni nu recensionen på John Mayer's senaste album, "Battle Studies".
(Håll tummarna för att denna formen av tinitus försvinner så att jag kan njuta av musiken på samma vis igen).

John Mayer - Battle Studies

1. Heartbreak warfare - Jag introducerades till denna låt genom att se musikvideon till den. Jag var inte imponerad. Jag tyckte inte låten var så bra och texten kändes lite löjlig. Men utan vidon slog den till med sin fulla kraft! Den är ju riktigt bra! Okej, på vissa ställen tycker jag texten är lite för dålig för John, men det är alla krigstermer som känns ditplacerade av tvång.
Låten börjar perfekt. Det är en perfekt inledning på en skiva där det låter som en orkester som gör sig redo.
Mitt favoritställe i låten är när han sjunger "Heartbreak" ända från tårna på slutet.
Mina favorit-textrader; "Watch my face as I pretend to feel no pain", "How come the only way to know how high you get me, is to see how far I fall" och "Disappointment has a name, it's heartbreak".
2. All we ever do is say goodbye - På något sätt har han fått sin röst att låta ännu mer sensuell i denna låten, speciellt i refrängen.
Denna låten känns lite som "Room for Squares" eran förrutom (här kommer det igen) refrängen. Men jag kan inte riktigt säga varför.
Min favorit-textrad: "I love you more than songs can say".
3. Half of my heart (with Taylor Swift) - Taylor Swifts röst passar bra ihop med John's på denna låten. Det är ju inte mycket hon får vara med, men hur många har fått vara med på ett av hans album så mycket? Nej, precis. Ingen.
Det är en fin låt med en liten sagoboks känsla i texten.
Mina favorit-textrader; "I was born in the arms of imaginary friends" och "Half of my heart is a shot gun wedding to a bride with a paper ring".
4. Who says - Denna låten är mer naken. Där är mer röst. "Man har John hemma hos sig" -känsla. Denna känns också som om den kunde ha skrivits på den gamla goda "Room for Squares" tiden.
Min favorit-textrad: "Who says I can't be free".
5. Perfectly lonely - Denna låten var den som grep tag om mig hårdast under första lyssningen. Varför? Jag satt i bilen med gråten i halsen när jag hörde texten han sjöng. Det kändes som att den var skriven för mig, att det är så jag ska tänka.
Sticket i låten är så vackert! Låten inger ett sådant hopp och man känner att allt kommer bli bra.
Mina favorit-textrader; "A simple little kind of free", "I'm perfectly lonely, 'cause I don't belong to anyone and nobody belongs to me" och "I'll have to thank the wrongs that led me to a love so strong".
6. Assassin - Detta är den absolut bästa låten, musikmässigt, på albumet. Wow, säger jag bara! Den börjar tyst och fint, lite olycksbådande. Sen sätter basen igång och John börjar sjunga. Det är sådana underbara känslor i musiken! Jag fullkomligt älskar den! Refrängen känns så "sassy" (kommer inte på något bra svenskt ord för att beskriva det), skitfräck! Sen slutar den lugnt igen. Denna låt måste ni bara höra, för den är så fantastiskt uppbyggd. Så snygg!
Texten gillar jag inte lika mycket. Det känns som allt gavs åt musiken, sen fick texten vara som den blev, alltså inte helt perfekt (för kass är den inte).
Mina favorit-textrader; "Her head is heavy on me, she's sleeping like a child" och "Should have turned around and left before the sun came up again, but the sun came up again".
7. Crossroads - Detta tycker jag är den sämsta låten på hela skivan. Vilken tur då att det inte är ett JM original. Haha! Denna känns liksom rätt slätstruken och tråkig. Röstarret låter inte helt snyggt.
8. War of my life - Jag tycker att introt till denna låten är så fint. Sedan gillar jag också bastrumman efter refrängen som låter som hjärtslag. Det passar så bra till denna låten.
Låten har mycket rörelse och den är så finstämd.
Mina favorit-textrader; "Come out angels, come out ghosts. Come out darkness, bring everyone you know. I'm not running and I'm not scared", "I've got a hammer, and a heart of glass. I gotta know right now which walls to smash" och "All the suffering and all the pain, never left a name".
9. Edge of desire - Detta är den bästa låten, textmässigt. Jag älskar texten till denna låten så otroligt mycket! Den sätter sig fast på ett bra sätt och är sprängfylld med känslor. Den sista refrängen är den mest laddade och är så otroligt bra!
Däremot har jag en textrad jag har problem med. Eller, problem och problem, men den känns inte helt rätt. Jag syftar på "I want you so bad I'll go back on the things I believe". För det ska man inte behöva göra. Då är det verkligen fel person att förälska sig i, om man förkastar det man tror på, sina drömmar. Det låter så tragiskt.
Mina favorit-textrader; "Love is really nothing but a dream that keeps waking me", "There I just said it, I'm scared you'll forget about me" och "Think I'll sleep in my clothes on the floor".
10. Do you know me - Jag tycker det är alldeles för lite text i denna låten. Det är väldigt synd, för musiken är fin. Den känns lite som en vaggvisa.
Min favorit-textrad: "A feather in my hand, a flower in your hair".
11. Friends, lovers or nothing - Denna låten har lite "Continuum" känsla över sig. Jag tänker lite på "In repair" av någon anledning.
Gitarrslingan mellan verserna är så bra och trallvänlig. Den satt sig redan efter en lyssning.
Mina favorit-textrader; "I'd be pouring tears into your drying eyes" och "Think we'll never fall into the jealous game? The streets flood with blood of those who felt the same".