Bok om Prinsessan Diana

I morse läste jag till slut klart "The Diana Chronicles" av Tina Brown. Fast egentligen blev själva boken utläst sent på kvällen igår. I morse läste jag bara efterordet och en apendix som jag inte orkade igår.

Boken handlar om Prinsessan Diana's alltför korta liv, och tar också upp hennes sista timmar.

Den började väldigt tråkigt. Den hoppade mycket i tiden och kom in på människor som man inte riktigt fattade vilka var. Jag ville helst bara få slut på eländet så att jag kunde börja på en bättre bok men det gick trögt. Sen hände det. Den blev bättre! Men kapitlet efter var den dålig igen. Det var nästan så jag lade ner den en längre tid men sen i nästa kapitel tog den fart igen och stannade vid en nivå jag gillade.

Ett långt tag önskade jag att jag aldrig hade börjat läsa den. Den tog upp en massa jag knappt hört om och som jag trodde var elaka rykten, fast som verkligen verkade ha riktiga fakta. Det kändes som att min bild av henne var så otroligt skev vilket gjorde mig besviken och illa till mods.
Men jag litar ändå inte på allt i boken även om det mesta verkar sant. I boken fick författaren det att verka som att Diana hatade sitt liv med Prins Charles redan när de skulle gifta sig. Jag fick inte riktigt grepp om det. Det var som att de båda aldrig älskade varandra, men ändå skrev hon att Diana alltid älskat honom.

Men efter att sedan ha kommit till slutet och speciellt de två sista kapitlen, så ångrade jag inte längre att jag läst boken. Även om jag nu önskar att jag inte visste precis allt, så ångrar jag inte det som innan.
De två sista kapitlen var så fantastiskt emotionella. De tog tag i mitt hjärta och man riktigt kände med de närmsta som förlorade henne.
Det mest fantastiska Tina skrev var att för första gången i sitt liv ställde Prins Charles upp för Diana. Han gjorde det aldrig i livet, men när hon dog stog han upp mot sin mor och ville bara det bästa för sin föredetta fru. Där såg man det. Hans hjärta var inte helt fruset. Och jag tror att en del av honom faktiskt älskade henne trots allt.

Att sedan dessutom få exempel på hur Diana ändrade deras liv genom att författaren visade hur Drottningen agerade på senare år, på ett vis hon aldrig skulle gjort förr, det fick solen att skina in i hjärtat.

Det känns nästan som att Diana kom till världen för att dela med sig av sin kärlek och empati. För var det något hon aldrig spelade, så var det hennes empati för medmänniskor.
Hon sa att monarkin behövde en förändring för att överleva. Efter att ha läst denna boken tror jag att det var precis det hon lyckades med.